Fjalar Fors
Här finns vi
Lite historia
Jeppo har i gamla tider varit en by i Pedersöre storsocken. Jepponamnet förmodas ha anknytning till ån, som skär genom landskapet i syd-nordlig riktning. I arvspapper från år 1505 nämns orten i formen Epu by. Under hela resterande århundrade - och ännu senare - förekom många varierande skrivningar av ortnamnet; Epw, Jepu, Jäpu, Jeppu, Epåå, Eppå, Jepo, Jepw, Jäpuå. De många formerna är troligen en följd av att de historiska dokumenten tecknats av flera olika och ovana skribenter.
Fram till 1607 hörde Jeppo till Pedersöre storförsamling. Det året bildades Nykarleby församling och Jeppo blev en del av denna.
Åren 1861-1974 upplevde Jeppo kommun sin självständighetstid som en av de minsta kommunerna i svenska Österbotten både vad gäller areal och folkmängd. Jeppo hann verka under ett eget kommunvapen tiden 28.12.1965 - 31.12.1974. Kommunen återförenades med Nykarleby stad år 1975.
Någon var här före oss............
Byns karaktär
Jeppo är alltjämt en typisk jordbruksbygd som genomkorsas av älven, järnvägen och två riksvägar.
I söder delar sig Lappo å i två natursköna och på många ställen strida älvfåror, som återförenar sig 7 km nedströms. Därigenom har den långsmala bördiga Holmen bildats under den geologiska historiens gång. I dag förenar sex broar de branta stränderna med fastlandet, den sjunde erbjuder överfart där vattnet åter har funnit en gemensam fåra.
Just närheten till älven har tidigt präglat bygden, bl.a. i form av olika industrier som etablerat sig där vattenkraften stått att utnyttjas. Många kvarnar har producerat sin mäld vid dessa oroliga strömmar. Silvast kvarn står ännu kvar som ett påtagligt minne över hur vattenkraften på olika sätt tjänat orten.
Längs stambanan dundrar tågtrafiken förbi till större destinationsorter. Järnvägsstationen är en av många som inte mera har service för den lokala resenären. Riksväg 8 och Europaväg 19 har flyttat den livligaste biltrafiken bort från byns centrum.
Befolkningen
Jeppoborna är i dag ca 1100 till antalet. De flesta (82%) har svenska som modersmål, övriga (18%) talar i huvudsak finska.
Jeppobon bor gärna i eget hus. Typisk är bebyggelsen som radar upp sig som en randby utmed älven. Här lever gammalt och nytt sida vid sida.
Man lägger gärna epitet på en by och dess människor. Det som tillskrivs österbottningen gäller i olika grad för jeppobon; strävsam, företagsam, fåordig, pålitlig, förnöjd, ...
Näringar och service
Jordbruket är fortfarande en viktig näringsgren. Mjölk- och svinproduktionen liksom potatisodlingen är de förhärskande inriktningarna. Pälsnäringen har tidvis varit en stor arbetsgivare. Starkt knutna till jordbruket är bl.a. företagen/andelslagen Jeppo Food och Jeppo Potatis. AgriMarket och Finskas Br Ab handhar förnödenhetsförsäljningen till lantbruket, småföretagare, byggare, m.fl.
Andra livskraftiga andelslag är Jeppo Kraft (el), Skogsandelslaget samt andelslag för vatten-, fiberkabel- och antennservice.
Den största enskilda arbetsgivaren är slipmedelsfabriken Oy KWH Mirka Ab. Fabriken sysselsätter ca 500 personer. I byn finns matvarubutik, elaffär, postombud, hårfriseringar och café. Här verkar också bank, försäkringsbyrå och bokföringsbyrå. Verkstäder, snickerier och andra småföretag utgör goda exempel på den driftiga österbottningen. Den kommunala servicen fungerar väl. Vi har barnträdgård, skola, bibliotek, rådgivning, pensionärsboende, stödboende och lantbrukskansli till vårt förfogande. Kyrkan och församlingen kompletterar jeppobornas andliga behov. Föreningar
Förteckningen är kanske inte till alla delar korrekt eller heltäckande.
|
||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||
